Välkommen till Socionomkrafts Kunskapsportal. Socionomyrket utvecklas ständigt. Samhällets utveckling, förändrade systemkrav, artiklar och publikationer från tusentals aktiva socionomer i Sverige och utomlands bidrar till ett brett spektrum av verktyg och metoder. Åsikter och diskussioner blossar upp där samhället tektoniska plattor möts för tillfället. Den här platsen ska bli en mittpunkt för kunskapsutbyte där alla socionomer, inte bara Socionomkrafter, ska komma att inspireras och utvecklas.
SBU har sammanfattat och kommenterat en systematisk översikt av jämförande studier från 9 olika länder där forskare tittat på utfall vid placering i nätverket (släktinghem) jämfört med vanliga familjehem utvalda av socialtjänsten.
I korthet framkom inga negativa effekter av nätverksplacering, trots att dessa familjer i alla fall gällande studierna från USA hade svårare socioekonomiska förutsättningar än socialtjänstens familjehem.
Barn i vanliga familjehem uppvisade även högre psykiatriskt vårdutnyttjande. Generellt gynnas barn av nätverksplacering, dock gäller att barnet i fråga inte har några egna svårigheter eller särskilda behov då risken finns att ett släktinghem i dessa fall kan vara otillräckligt.
SBU har i rapporten kommenterat på i vilken utsträckning den systematiska översiktens olika delar och resultat är tillämpliga vid nordiska förhållanden. En rapport väl värd att läsa om du har 19 minuter till övers!
Enkätundersökningen har riktat sig till ideellt, kommunalt och privat drivna skyddade boenden för våldsutsatta personer. I undersökningen framgår att 9 % av de skyddade boendena som besvarade enkäten hade en övre åldersgräns för flickor på 18 år som medföljande barn till en våldsutsatt förälder. Inget skyddat boende nekade barn under 18 år av kvinnokön att följa med sin våldsutsatta förälder.
För medföljande barn av manskön varierade åldersgränsen mellan 12 år och 18 år, med en medelålder om 15 år för de ideellt och kommunalt drivna boendena. De skyddade boendena i privat regi hade ingen åldersgräns för medföljande barn. Åldergränsen för pojkar på boendena medför i praktiken att barn till en våldsutsatt förälder som är pojkar riskerar att inte få samma skydd och stöd som flickorna, skiljas från sin förälder och syskon och lämnas kvar hos den våldsutsättande föräldern.
För rapporten i sin helhet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-10-12
Ensamkommande barn och unga - Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter
Det har varit mycket funderingar och frågor kring socialnämndens ansvar för ensamkommande barn. Socialstyrelsen har som ett komplement till övriga handböcker kring utredning och myndighetsutövning tagit fram en handbok för att erbjuda svar på många av dessa frågor, och underlätta för en rättssäker och likvärdig tillämpning av gällande regler.
Handboken hittar ni här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-11-8
I artikel 3 i serien om barns utsatthet kommer vi att gå in på hur symptom och effekter av utsatthet ser ut, med visst fokus på neurobiologiska processer för att öka förståelsen för beteenden barn kan uppvisa. Fokus har legat på i vilken utsträckning barn uppvisar symptom samt vilka symptom.
I artikel 2 i serien om barns utsatthet kommer vi att gå in på hur komorbiditeten ser ut avseende våldsutsatthet med andra riskfaktorer och negativa barndomsupplevelser. Fokus har främst legat på barn som upplever våld i nära relation, men i och med den stora samsjuklighet mellan olika typer av utsatthet inkluderas även i viss mån olika typer av negativa barndomsupplevelser (egen översättning av begreppet adverse childhood experiences, hädanefter förkortat NBU) inkluderat barnmisshandel, försummelse och dysfunktionell hemsituation.
Den första artikeln av en serie artiklar med fokus på barns utsatthet kommer att behandla frågan om prevalens, alltså hur vanligt det är med kroppslig bestraffning och våldsutsatthet och vilka som i högre eller lägre utsträckning drabbas.
Socialtjänstens utredare ofta möter barn som befaras uppleva våld, vare sig det handlar om att uppleva närstående bli utsatta, eller bli utsatt själv. För att kunna förstå och hjälpa dessa barn behövs kunskap om våldsutsatthet: hur vanligt är det, vilka är i riskzonen och hur identifierar vi de som är i behov av hjälp?
Sida 2 av 2