Signs of Safety har tagit fäste inom svensk socialtjänst de senaste åren. Denna krönika försöker att förklara hur detta förhållningssätt skapar ett positivt momentum inom arbete med familjer och hur det har anpassats till svenska förhållanden.
Signs of Safety grundades i Australien under 1990-talet av Andrew Turnell och Steve Edwards, som efterfrågade socialsekreterares erfarenheter av vad som fungerat bra i arbetet i komplexa ärenden. Utifrån de svar som inkom utformades förhållningssättet Signs of Safety som används i barn- och ungdomsutredningar. Man kan därmed säga att Signs of Safety har skapats av socialsekreterare utifrån vad de såg skulle behöva stärkas och göras på ett annat sätt i arbete med familjer i svåra kontexter.
Skapa samarbetsallians, utnyttja familjens eget nätverk
Signs of Safety är en erfarenhetsbaserad riskbedömningsmodell, som utgår från kliniskt socialt arbete, och har på kort tid blivit ett av de vanligaste förhållningssätten inom barn och ungdomsutredningar som man använder inom många socialtjänster i Sverige. Förhållningssättet utgår ifrån lösningsfokus där samarbetsalliansen mellan socialsekreteraren och familjen är en central förutsättning och där man utforskar och tar hjälp av familjens nätverk.
I Signs of Safety arbetar socialsekreteraren tillsammans med familjen för att skapa en riskanalys som syftar till att på ett tydligt sätt konkretisera vad som är oron och därefter utveckla och stärka det som redan fungerar inom familjen. Till skillnad från hur det tidigare har sett ut inom socialtjänstens utredningsarbete då mycket handlat om de problem och risker som finns, går förhållningssättet ut på att identifiera styrkor och resurser hos individer och stärka dem att kunna skapa positiva förändringar i sin situation på egen hand eller med hjälp av sitt nätverk.
Signs of Safetys lösningsfokuserade förhållningssätt är centralt i metoden. Arbetet utifrån Signs of Safety utgår vidare ifrån samarbetsalliansen mellan familjen och socialsekreteraren där familjen är experter på sin egen situation och där socialsekreteraren utifrån sin profession bedömer riskerna kontra styrkorna/skyddet som finns för barnet i hens situation. Förhållningssättet präglas av just samarbete och transparens mellan socialsekreteraren och familjen.
En central del av förhållningssättet är säkerhetsplanering för högriskärenden, som förenklat innebär att socialsekreteraren arbetar intensivt tillsammans med familjen och nätverket runt familjen för att göra en tydlig planering för barnets fortsatta skydd och säkerhet.
Engagera familjen med sitt nätverk att hitta egen lösning
Utifrån att Signs of Safety grundar sig i kliniskt socialt arbete, bidrar detta till att förhållningssättet är enkelt för socialarbetare att ta till sig. Precis som i arbetet med familjerna är Signs of Safety utformad utifrån att familjen motiveras och engageras att göra mer av det som redan fungerar. Förhållningssättet inkluderar inga avancerade mätinstrument som tar lång tid att förstå och applicera utan fokuserar istället på frågandet i utredningsarbetet – hur vi som socialsekreterare ställer frågor för att tydligt uppmärksamma oron men även för att stärka familjerna i vad som fungerar bra. Den erfarenhet som många socialsekreterare upplever är att alliansen mellan familjen och socialsekreterarna stärks av att fokusera på det som är positivt i familjen istället för att enbart fokusera på den oro som finns. Detta innebär i sig inte att man negligerar den framkomna oron, denna bör vara en central utgångspunkt i arbetet med familjen. Syftet med att uppmärksamma styrkor och resurser bör utgå ifrån hur detta kan bidra till att oron kring barnet minskar. Fokus på det som fungerar gör det lättare att skapa allians med familjen och kan göra ett annars väldigt tungt arbete lite lättare.
Att arbeta som socialsekreterare med barn och ungdomar är ett av de viktigaste arbeten i det svenska samhället. Att möjliggöra för familjer att ta sig igenom svåra situationer och bidra till att barn får en bättre uppväxtmiljö, innebär inte bara en påverkan på en individs framtida utveckling och hälsa, utan kan även i ett större perspektiv påverka samhällets resurser och minska institutionalisering. Vi vet att barn som placeras utanför sin familj riskerar att nå sämre utbildningsgrad samt i stort utveckla sämre hälsa. Det bästa för ett barn vore därför att växa upp med sin familj och nätverk. Därför är ett stort fokus inom Signs of Safety nätverksarbete, att engagera nätverket och att stärka deras resurser.
Arbetet med barn och unga innebär ett stort ansvar hos socialsekreteraren som tidvis kan kännas tungt och stressigt. Utifrån att förhållningssättet utgår från allians mellan socialsekreterare, familj och nätverk, upplever många socialsekreterare att oron för barnet delas med familjen och dess nätverk, vilket underlättar arbetet och till viss del minskar den stress som kommer av att själv bära oron och leverera lösningar.
Se upp för kulturskillnader och vanliga fallgropar
Signs of Safety utvecklades i Australien vilken bör beaktas när förhållningssättet implementeras i en svensk kontext, precis som vid implementering av andra modeller som förs in i andra kontexter. Den svenska välfärden är uppbyggd utifrån ett individualistiskt synsätt där samhället tar stort ansvar för individerna och därmed avlastar familj och nätverk jämfört med samhällen som är mer kollektivt inriktade. Signs of Safety riktar stort fokus på nätverket runtom ett barn, och som socialsekreterare bör man lägga vikt vid att uppmärksamma och involvera nätverket.
Många familjer upplever svårigheter att involvera sitt nätverk och vill gärna hålla sina familjeproblem inom familjen, kanske på grund av skam eller på grund av att man inte vill belasta sina närstående med sina problem. I en kontext som är mer individualistiskt inriktad kan motståndet med att involvera nätverk vara ännu större än i ett samhälle där man har som vana att ta emot hjälp från sitt nätverk i vardagen. Även nätverket kan visa motstånd att engagera sig. Som socialsekreterare behöver man ibland lägga mycket tid på att arbeta motiverande med familjen för att våga öppna upp och ta emot stöd från nätverket. Man kan i sådana situationer fokusera på att lyfta fram stora vinster som nätverksarbetet kan innebära, exempelvis kan det erbjuda skydd för barnet att flera i nätverket har kännedom om den oron som finns. Vidare innebär stöd från nätverket att man inte behöver introducera nya och främmande människor för barnet och familjen vilket är det bästa specifikt om tanken är att stärka familjens egna resurser att kunna hantera sina svårigheter och inte vara beroende av socialtjänst.
Det kan även finnas organisatoriska svårigheter med att implementera förhållningssättet fullt ut. Att socialsekreterare i enskilda möten använder mappning som mötesstruktur är ett individuellt ansvar och innebär i sig inte att förutsättningarna i organisationen behöver förändras. Om man däremot vill implementera förhållningssättet i sin helhet behöver det finnas förutsättningar inom organisationen som stödjer detta. En säkerhetsplanering exempelvis innebär ett intensivt arbete som kräver mycket tid, dels för enskilda möten med föräldrar och barn, dels för att samordna och planera nätverksmöten. Idag är socialsekreterare en arbetsgrupp som är högt belastade och ofta utsatta för hög stress. För att kunna möjliggöra en säkerhetsplanering innebär det att de socialsekreterare som tar sig an ärendet behöver frigöra tid för att i princip arbeta heltid med det ärendet. Det kräver att ledning inom organisationer förstår vinsterna med att arbeta med säkerhetsplanering och tillåter socialsekreterarna att arbeta utanför boxen. Kommuner som arbetar med säkerhetsplanering har valt olika sätt att organisera arbetet för att möjliggöra detta, att ha särskilda grupper som enbart arbetar med högriskärenden är ett exempel, såväl som att ha en grupp inom öppenvården som ansvarar för vissa delar av processen.
En annan svårighet som verkar finnas kring implementering av Signs of Safety är vår vana att problematisera och vara kritiskt inställda. Många socialsekreterare har upplevt att det tar tid att ändra sitt förhållningssätt i arbete med familjer vad gäller att lyfta fram och fokusera på styrkor jämfört med att tidigare fokusera på att utforska oro och svårigheter hos människor vi arbetar med. Samtidigt visar erfarenheterna från arbete med Signs of Safety att det finns större chanser för familjer att nå positiva förändringar om de får mer tilltro till sina styrkor från socialsekreterarna. De känner sig då mer sedda, respekterade och mindre ifrågasatta vilket gör att engagemanget och motivationen att fortsätta skapa positiva förändringar stärks.
En utvärdering av Signs of Safety i en svensk kontext genomförs av FoU Södertörn i samarbete med Länsstyrelsen. Studien bedrivs under perioden 2016-2017 i syfte att undersöka omfattningen av förhållningssättets användning samt dess för och nackdelar. Det blir viktigt för socialtjänstens fortsatta arbete och implementering av Signs of Safety att få ta del av den studien. Det blir också viktigt att göra en noggrann utvärdering av förhållningssättet utifrån att socialtjänstens arbete bör vara evidensbaserat så att vi som arbetar med Signs of Safety vet att vi arbetar utifrån något som fungerar för familjerna.
